Ska vi prata lite om det här att jag blir alldeles tant-rörd så fort prinsessan Estelle syns i tv-rutan?
Inte det?
Aha, pinsamt. Jag förstår.
Då antar jag att jag verkligen inte ska berätta att jag ibland tittar på klipp (särskilt på expressen.se – en riktig guldgruva för tanter) med henne, och varje gång blir generande tårögd?
Näe. Istället kan vi ju prata lite om att jag idag skriver det allra sista inlägget i den här blogg#100-utmaningen! Nåja, någon gång kan jag eventuellt ha fuskat lite. Men jag har faktiskt slutföljt! Hurra för mig!
Ett litet tillägg, skrivet efter att jag sett hela reprisen av Sammanfattning av Leonores dop: Jag blir inte ett dugg rörd av att se prinsessan Leonore åtminstone. Dock blev jag tårögd av att se den lilla hästen som hon fick i present.
Det borde jag inte heller ha berättat va?