Känslan när man vaknar runt 7:30 på morgonen och faktiskt känner sig utsövd för en gångs skull! [hade jag bloggat från telefonen skulle en tumme-pekfinger-ihop-i-en-ring-emoji sitta fint här]

Efter koniseringen igår sov jag runt sju timmar, och tänkte vafan, nu kommer jag aldrig kunna sova inatt. Sen käkade jag middag och glodde på tv några timmar. Gick och lade mig. Lyssnade på P3 Serie i kanske tre minuter. Sedan somnade jag, uppenbarligen, eftersom jag vaknade sju timmar senare.

(Att jag var så vansinnigt trött har nog (eh!) inget med själva ingreppet att göra. Snarare med att jag var så himla nervös att jag självmedicinerade med medicin som jag egentligen fått utskriven mot sömnproblem pga. eksem, men som också används i samband med ångest, social fobi o.dyl. Kanske inte att rekommendera, men det var bra för mig just där, just då.)

Idag ska jag jobba hejvilt. Har varit lite nervös för det, men som det känns nu så kommer det gå finfint. Jag blöder inte särskilt mycket alls, vilket jag var lite orolig för. Inte så kul att ha ett jobb där man ibland hinner gå på toa noll gånger på nio timmar om man ska blöda som en nyslaktad gris!

Annonser