Har varit en kortis i Stockholm för att fira äldsta systerdottern som har tagit studenten. (Hur 17 gick det till?? Hon som föddes typ i förrgår!)

Idag tog jag och ungarna tåget hem. Det hela gick överraskande bra. Trots att jag bara hade ett par lurar med i packningen (brukar nämligen använda en sån där liten splittare, så att man kan ha två lurar i ett uttag) slog ungarna ihjäl varandra exakt noll gånger. Vi fikade, pratade med en jättegullig tjej från Finland och jag lärde mig säga prosit på finska (terveydeksi).

Dessutom gick somliga på toa typ 18 gånger och frågade även hur lång tid det var kvar minst dubbelt så många gånger.

På stationen stod världens bästa exman och mötte upp. Han var dock lite deppig, eftersom han tidigare under dagen hade glömt sin plånbok på bussen tidigare idag. Jag erbjöd mig att köpa frukost till honom och kidsen, så vi svängde förbi konsum på hemvägen. Jag var helt osugen på att ta med den gigantiska ryggsäcken in dit, så jag skulle ta med bara plånboken tänkte jag.

Men det gick inte så bra.

För den var kvar på tåget!

För att göra en lång historia kort fick jag tag på världens bästa Micke på SJ:s kundtjänst. Han fick tag på ombordpersonalen, som kommer möta mig på stationen imorgon och lämna över plånboken.

Jag är så himla glad att jag vågade vara lite ful och ringa ett nummer som man egentligen inte alls ska ringa när man glömt saker på tåget!

Annonser