Just precis idag har jag varit faster i åtta år!

Någon gång i oktober 2007 hade jag och Barbatönt inflyttningsfest. I min mage låg en liten Rolf – senare mer känd som Helmer – och sprattlade. Vi hade inte riktigt bestämt oss än hur vi skulle göra. Berätta eller inte berätta för mina syskon? Det kändes egentligen för tidigt att berätta; jag har för mig att jag var i v. 11? Men nu hade jag ju chansen att berätta för alla samtidigt, och att slippa göra det på telefon.

Innan vi hann säga något så började min bror och svägerska liksom harkla sig och se lite konstiga ut. När de började berätta om att det är en bebis på gång fattade jag först inte riktigt. Hur kan de veta att jag är gravid? Efter en stund föll den berömda poletten ner. De ska också ha barn!

Samtidigt satt syrrans ungar – då 8 och 10 år gamla – och kollade på TV i ett annat rum. Jag kommer ihåg hur vi tjeeeejer-ropade på dem, berättade den glada nyheten och hade kram- och gråtkalas.

När kramandet och gråtandet var över så var det min och Barbatönts tur att liksom harkla oss och se lite konstiga ut. Och berätta att det nog inte bara var en, utan två, nya kusiner på gång nästa år för vi skulle visst också ha en bebis i maj.

Än en gång tjeeeejer-ropade vi på syrrans ungar och hade ett nytt kram- och gråtkalas!

De två småkusinerna var beräknade att komma med 11 dagars mellanrum om jag inte minns fel. Göteborgsbebisen skulle komma i mitten av maj och Rolf i slutet av samma månad. Nu blev det ju inte riktigt så. Helmer låg och jäste till mitten av juni! Och redan den 2 maj 2008 blev jag faster för första gången.

Idag har det alltså gått åtta år sedan den lilla Fransmannen kom till världen. Hipp hurra på hans födelsedag!

Annonser