Under natten har massmassa snö fallit, så det kändes som en bra idé att ta på sig överdragsbyxorna när kidsen skulle lämnas imorse. Att bli kall och blöt är en usel start på dagen, så jag gör mitt bästa för att undvika det.

(Känner mig rätt mycket som en blandning av senior och sportmänniska. Är verkligen inte något av dem! Men alltså: skidhandskar, stickad baskeraktig huvudbonad (som jag tantaktigt kallar huvudbonad), överdragsbyxor (från stadiums snowboardavdelning!), jacka med dubbel knäppning. Och som kronan på verket: broddar! Helt klart seniorsportmänniska.)

Nåja. Hur som helst så var jag till en början väldigt nöjd med mitt val att dra på byxor som håller mig både varm och torr. Men så började jag tänka på hur jobbigt det skulle bli om jag skulle ramla och vara tvungen att åka till sjukhuset.

Ja, åka dit skulle väl egentligen inte vara så hemskt. Då är jag kanske avsvimmad och fattar inte riktigt vad som händer. Men sen, när jag inser hur osedvanligt fult det är att ha på sig någon himla kort tröja och prickiga strumpbyxor och inget mer! Hela vägen hem – ungefär två kilometer – tänkte jag på hur jag skulle dölja min belägenhet om jag skulle bli tvungen att ta av ytterkläderna.

2015/01/img_8422.jpg

Försöker hålla skenet uppe…

 

Är det bara jag som funderar så mycket på såna här viktiga saker?

 

Annonser