Det finns inte mycket som suger så jävla mycket som att ramla ner i ett svart hål av depression. En enda sak känns egentligen frestande och det är att inte leva längre.

Sånt där som brukar vara fint och roligt; barn som skrattar, solen som skiner och långa ledigheter är bara jobbigt och irriterande.

Jag önskar så vansinnigt mycket att det inte var mitt jävla huvud som ställde till det såhär för mig och min familj. Jag sårar dem jag älskar mest och börjar därmed hata mig själv, vilket gör att jag mår ännu sämre…

Googlar PMDD (PMS de luxe, typ) och nickar igenkännande. Kanske dags att ringa nånstans och få hjälp?

Annonser