Man kan ju tycka att gud varit god nog mot mig när jag begåvades med inte bara en, utan två, hudsjukdomar. En som blir bättre av kortison och en som blir värre. Smidigt.

Ja. Så är jag ju allergisk också. Mot lurviga djur å en del mat å pollen å säkert nånting annat som jag har glömt. (Men inte mot penicillin, som jag trott i flera år. Fick plötsligt göra ett test på vårdcentralen och vips! så var den allergin borta.)

Och så har jag en cysta (i handleden) som vägrar försvinna, trots operation.

Häromveckan fick jag dessutom en ny spännande diagnos!

Jag har tydligen en dold skelning! Men jag går minsann inte och skelar sådär larvigt som många andra – med ögonen i sidled. Näpp! Mina ögon klarar inte riktigt av att fokusera lodrätt, vilket kan vara orsaken till att jag tycker att det är så jobbigt att läsa skärmtext, har svårt att anpassa mig från skarpt ljus till ”vanligt ljus” (läs: blir blind när jag går in från solen) och oftast blundar med ena ögat när jag läser på mobilen.

Joråsåatte, man är väl en riktig a-människa dårå.

Annonser