1. Ljudet som uppstår när frysen är full med is och man försöker dra ut något ur den.

2. Kurslitteratur på engelska. Vanligtvis läser jag snabbt så att ögonen fladdrar som lärkvingar över sidorna. På engelska – med en massa termer som jag knappt förstår på svenska ens en gång – går det knaggligt, långsamt och trögt. Vilket ger mig en känsla av att jag är knagglig, långsam och trög. Inte världens roligaste känsla kanske.

3. Att bemötas med tystnad. Något år innan mina föräldrar skildes blev det tyst hemma. De pratade inte längre med varandra. Det var fullständigt vidrigt att bo i det stora, tysta huset. Det var en enorm lättnad när de äntligen berättade: vi ska skiljas. Äntligen flyttade vi från tystnaden. Jag tror att det kommer därifrån – hur min mage knyter sig när jag drabbas av silent treatment.

4. Mina hudsjukdomar. Jepp, plural. Dels har jag sedan tusen år tillbaka atopiska eksem (eller atopisk dermatit, som jag gärna kallar det för att låta lite mer fancy än att bara säga ”skittorr hud” som det också kan kallas), dels fick jag förra året diagnosen rosacea. En av de mer ironiska sakerna med de här hudproblemen är att det allra bästa för att bli av med utslagen för den ena är att använda stark kortisonsalva. Och det allra bästa för att göra den andra sjukdomen värre är …att använda stark kortisonsalva!

5. Katter. Alltså, de kan vara söta att titta på, men jag gillar verkligen inte katter. Det sämsta är nog katthumor, tätt följt av kattblogginlägg. I verkligheten då? Näe, jag klarar mig fint utan kissar då också. Brukar låtsas att det har med min allergi att göra, men egentligen tycker jag mest att det är osympatiska djur.

6. PIN-koder. Visserligen har jag ett bra sifferminne – såpass så att jag minns det telefonnummer som vi hade några år i mitten på 80-talet, samt numret till Gomorron Sverige under samma årtionde – men jag blir fan galen på alla dessa siffror som ska kommas ihåg. Spontant kommer jag på: till mobilen, till visa-kortet, till mastercardet, till ica-kortet, till ett annat lås på mobilen, till bibblankortet, till ena mobilbanken. Koden till konsumkortet har jag glömt.

7. Att mina barn så sällan är synkade. När stora är på goshumör börjar lilla bita honom i axeln. När hon vill kramas knuffar han ner henne från soffan. När han softar framför en film stänger hon av TV’n. När hon dansar till babblarna stänger han av. När jag försöker ta fina bilder och den ena poserar sött försöker den andra fly…

Plötsligt hände det - en bild där inget barn är på väg ut ur bild!

Plötsligt hände det – jag tog en bild där inget barn är på väg ut ur bild!

8. Att jag är så himla förvirrad och glömsk. Jag försöker ibland se det som en charmig egenhet, men just det här att jag aldrig kommer ihåg var jag lagt min plånbok, mina nycklar eller min tjocktröja (=top 3 saker som ”försvinner” oftast) blir både jag och min omgivning ofta rätt trötta på.

9. Döden. Så irriterande jävla definitiv, irrationell och samtidigt oundviklig.

Annonser