Nästan varje dag går jag och handlar. Jag ser det lite som en hobby. (Och ett rätt bra tidsfördriv tiden mellan hämtning på dagis och matdags.)

(Idag var inget undantag förresten. Det blir nån slags aprikos-chili-tomatsoppa. Mycket gott!)

Nåja, till saken. Nästan varje dag när jag har handlat tittar jag på klockan och tänker: Åh, idag borde jag verkligen sätta igång med maten med en gång, så att det inte blir så himla sent. Och nästan varje dag orkar jag bara inte sätta igång omedelbart, utan sjunker ned i soffan och tittar på barnkanalen, utan att egentligen vara varken särskilt road eller intresserad av vad som visas.

Och börjar med maten alldeles för sent. Och blir trött och gnällig. Och får en trött och gnällig unge. Som kommer i säng lite för sent. Så att vår vuxentid på kvällen försvinner, och vi tittar på varandra och konstaterar att imorgon ska vi komma igång med middagen tidigare!

20130226-172801.jpg

Idag var för övrigt barnet inte hemma när jag kom hem från konsum, utan i pulkabacken. Då satte jag mig helt logiskt framför datorn och skrev det här istället för att sätta igång med maten i tid…

#3

Annonser