Allt som oftast när jag bara skrotar runt hemma brukar jag gå omkring i slitna gamla nattlinnen. När jag skriver slitna menar jag verkligen slitna. Hål under ärmarna och mystiska fläckar är bara förnamnet. De borde väl egentligen skrotas, men än har det inte blivit av.

Först tänkte jag som så att de kunde vara bra att ha nu när jag ammar. För det första är halsringningarna så uttöjda att man kan amma den vägen, för det andra blir det en massa trista fläckar när jag läcker mjölk, och då är det ju bättre att fläcka ner ett fult gammalt plagg än ett snyggt.

Sen gick jag till hudläkaren, som skrev ut en salva som tydligen kan missfärga kläder.

Gemensamma nämnaren hos de här gamla säckarna, som de kallas hemma, är att de är svart-vita på ett eller annat sätt. Mest randiga, men även med andra svartvita mönster.

Men så för några veckor sedan hade kappahl rea-final, och man kunde köpa två rea-plagg och bara betala för ett. Det, i kombination med en värdecheck på 100 kr, ledde till att jag bara betalade 30 kr för ett nattlinne och en (fullständigt onödig!) väska. Den nya säcken (nattlinnet alltså) är väl inte världens snyggaste, men den var billig och hel, och större krav än så hade jag inte just då. Den är svagt aprikos med orange svalor. (Nu hör jag ju att det låter vansinnigt fult, men den är nog mer trist än ful egentligen.)

Så kom det sig att jag slutade med salvan och tänkte att det var dags att inviga min nya säck.

När Helmer fick syn på mig utbrast han förskräckt: Men mamma! Vad har du på dig! Först fattade jag inte vad han menade, men det visade sig att han är så van att se mig i svart-vitt att han föredrar det framför hela plagg i annan färg.

Annonser