När jag tittade tillbaka lite i arkivet, för att se vad jag skrivit tidigare månader, trodde jag att jag hade glömt att tagga en månad. Jag hittade inlägg från när du blev en månad, två, tre och fyra. Men hade jag glömt när du fyllde fem?

Så slog det mig. Du är ju faktiskt bara fem månader. Just idag är det fem månader sedan läkarna tog dig ur min mage och jag fick träffa dig några timmar senare. Det känns mer och mer avlägset, hur läskigt och jobbigt det var när du kom till världen. Samtidigt tänker jag alltmer ofta på vilken hejdundrande tur det var att jag åkte in till sjukhuset, så att de så tidigt kunde upptäcka att du inte alls mådde bra i min mage.

Att du var så sjuk då kan man inte märka ett spår av nu. Förutom den där förkylningen när du var knappt två månader har du varit oförskämt frisk.

 

Det är nästan hur länge sen som helst vi var på bvc för att se hur du växer. Lite beror det på att vi råkade tappa bort din bvc-bok och tyckte att det var så himla pinsamt att vi inte vågade gå dit och erkänna det, lite beror det på att jag och din far är lite lata av oss… Nåja, om några dagar ska vi dit, så då får vi väl se om du växer som du ska. Jag är inte det minsta oroad. Sakta men säkert växer du i kläder som såg ut som tält när du fick dem för några månader sedan. Du har mestadels storlek 62 i kläder, även om 68 blir alltmer lagom och 56 ser pinsamt ansträngt ut om det inte är muddbrallor från Lindex.

Helmers giraffkostym i strl 68 sitter som en smäck! Och satt som en smäck!

När Helmer var lika gammal som du hade han redan ätit mat i en månad. På den tiden rekommenderades att man skulle börja vid fyra månaders ålder, med potatis mosad med bröstmjölk, vilket vi lydigt gjorde när han var fyra månader och tio dagar gammal. Nu sägs det istället att man ska vänta tills barnet är ett halvår och det tycker jag känns helt okej. Däremot får barnet gärna smaka på mat – riktig mat, och inte bara potatis och bröstmjölk. Eftersom du är så himla nyfiken på vad vi håller på med vid matbordet har det känts naturligt att låta dig smaka lite. Yoghurt, köttfärssås, fetaost (av misstag! jag skulle ju bara skoja lite!), majskrok och nektarin har du fått smaka. Säkert något mer också, som jag inte kommer ihåg just nu.

På stora bilden äter Stella nektarin. På de små bilderna käkar Helmer potatis för första gången.

Din favoriträtt är alltså fortfarande mammas mjölkbar. Hur ofta och länge du äter varierar väldigt mycket, både på dag- och nattetid. Vissa nätter äter du tre-fyra gånger, men mer ofta tar du sista målet vid midnatt och äter frukost tjugo i sju. (Du är en mästare på att vakna 6:37! Har hänt tre gånger!) Sisådär ett mål om dagen brukar bestå av ersättning. Vi har suttit ihop i varandra ett tag du och jag nu, och medan vissa mammor tycker att det är det finaste som finns är jag den där typen som behöver lite space emellanåt. Då är det perfekt att du istället sitter och myser med en flaska ersättning i pappas famn.

Kan själv!

Du är en väldigt social och glad liten person. Nu i sommar har vi haft besök av såväl kusiner som mormor som storebrors kompisar på kalas. Alla (ja, förutom kanske Helmers polare) har velat bära runt på dig och gosa med dig, och du har trivts finfint tillsammans med dem alla. Den du tycker allra mest om är fortfarande din storebror. Det räcker med att du hör hans röst så börjar du le, för att inte tala om när du ser honom. Står han framför dig spricker du upp i ett tandlöst leende, men om han går iväg glider en orolig skugga över ditt ansikte och du vänder huvudet på exorcistvis för att inte tappa bort honom.

I förrgår träffade vi en av Helmers dagiskompisar när vi var på väg från affären. Sami var väldigt nyfiken på dig och kunde inte låta bli att kika ner i vagnen och kittla dig. Du tyckte att det var helskoj och började snart att skratta! Det kanske inte låter så märkvärdigt, men faktum är att du är väldigt snål med dina skratt. Det är inte ett dugg svårt att få dig att le, men skrattar gör du bara om något riktigt festligt händer.

Vrider huvudet och spejar efter brorsan…

Dina favoritleksaker hittills är en sån där skrammelring med plastfrukter på, samt dina nappar. Nappar är lite spännande och speciella verkar du tycka, eftersom man både kan suga på den där silikongrejen på ena sidan, men även gnaga på den lite hårdare ringen på andra sidan, eller slicka på hårdplasten på sidorna. Förutom napp gillar du även att suga på tummen, eller hela handen om du är på det humöret. Jag var en tumsugare av rang, så det är väl inte helt omöjligt att du också blir det så småningom.

Slickar lite på salladsbestick, som också är en uppskattad leksak.

Du börjar bli alltmer rörlig. Häromveckan ålade du till och med! Då låg du nakenfis på trägolvet i stugan med en riktigt spännande leksak framför dig. Den var tydligen så spännande att du ville få tag på den. För att komma framåt drog du dig fram med armarna och sköt ifrån med fötterna. Det gick inte fort, men du kom fram till leksaken till slut! Hemma i lägenheten i stan ligger du oftast på ett fårskinn när du ligger på golvet, och det är inte lika lätt att åla där. Dock vänder du dig helt obehindrat nu, både från mage till rygg och vice versa. Senast i morse hade du rullat iväg nån meter åt sidan och låg och slickade förnöjt på gardinen när jag kom tillbaka från köket där jag hämtat kaffe.

Busted!

Det är en sådan glädje och ynnest att få följa med i din utveckling! Nästan varje dag händer något nytt, och nästan varje dag undrar jag om det verkligen är möjligt att älska någon så mycket. Jag är så glad att det var just du som låg i min mage och kom ut för att bo här hos oss.

Grattis min lilla tant på femmånadersdagen!

Annonser