Idag fyller du fyra år. Fyra Å R ! ! !

Var det inte igår du kom till världen med ett nääÄÄEEE som ekade i förlossningsavdelningen? Har du inte funnits här alltid?

Fyra dagar gammal.

Så mycket har hänt de här åren. Från att ha varit en alldeles ynklig liten typ (nåja, 4250 gram är väl inte ynkligt) som inte kunde så mycket mer än att äta, bajsa, kissa och skrika har du blivit ett barn, som kan hoppa och cykla och säga roliga saker och vråla så argt du kan att jag är en dum mamma och äta din mat med kniv och gaffel och avsluta kvällen med att säga att du älskar mig. Ända bort till rymden och hem igen älskar du mig.

Och vet du? Det är precis samma för mig. Ibland är vi alldeles för lika du och jag. Ibland är det jag som vrålar så argt jag kan att du är en dum unge. Ibland blir vi osams så att gnistorna yr. Men jag avslutar ändå kvällen med att säga att jag älskar dig. Ända bort till rymden och hem igen älskar jag dig.

Jag är visst oftast bakom kameran, så det här var en av få bilder på oss tillsammans som jag hittade. (2010-10-06)

Jag är så förbaskat stolt över dig! För att du har sån integritet. För att dina favoritfärger är rosa, lila, röd, grön, svart, blå, orange, gul, brun och säkert någon mer som jag har glömt. För att du är så himla smart och rolig. För att du säger herrrregud som Ranelid, bara för att du vet att det får mig att skratta. För att du springer iväg till grannen i sommarstugan, endast iklädd blöja och foppatofflor, och artigt frågar om du skulle kunna få några ärtor när han erbjuder dig en glass. För att du en morgon när jag skulle byta din blöja helt enkelt konstaterade att det inte behövdes, eftersom du ju hade slutat med blöja. För att du börjar gråta när du glömt att krama en dagiskompis hejdå. Och för att du tokvägrar att kramas när du inte känner för det.

På väg till dagis. Utan blöja. (2011-10-30)

Ja, och allt som oftast blir jag galen på dig. När du tvärsurt säger aldrig i livet! när jag ber dig städa bort dina leksaker som ligger utspridda i hela lägenheten. När du sliter i min klänning för sjuttielfte gången den dagen. När du får för dig att städa köket och sprayar ner det med så mycket diskmedelsblandat vatten att man fortfarande halkar därinne, trots att det är över en vecka sen det hände. När du sparkar mig i huvudet/magen/ryggen när jag nattar dig. När du tar min telefon utan att fråga och försöker gömma den under en soffkudde när du har råkat klicka på nån betalgrej. När du vattnar det vi har odlat så mycket att det börjar mögla.

…eller slickar på nybakade muffins.

Du är smart och snabbtänkt. Omtänksam och generös. Initiativrik och impulsiv. Fyraåring ut i fingerspetsarna känns det som. Vill ofta så rätt, men det blir ofta så fel. Och rätt ofta vill du faktiskt inget alls. Putar med underläppen och sätter armarna i kors.

Räknar till tretton, fjorton, sjutton, nitton. Undrar när man egentligen flaxar iväg när man är död. Och hur kan man vara i en boll i marken, samtidigt som man är i himlen? Skriver ditt eget namn på inbjudningskorten till det allra första kalaset. Kan nästan allt och lite till, för nu är du fyra och nästan vuxen. Nja, jag håller väl inte riktigt med dig om det. Det är långt kvar tills du är vuxen. Men stor är du. Så oändligt mycket större än du var den 15 juni 2008, när du mötte världen med ditt nääÄÄEEE.

Vi är inte alltid sams du och jag. Men en sak ska du veta, min fina fyraåring.

Jag älskar dig. Ända bort till rymden och hem igen.

Annonser