När jag fyller år tycker jag om att dansa till Stevie Wonders ”Happy Birthday” och ha väldigt stor (vidöppen) mun. Det gjorde jag alltså i förmiddags.

Lelle började gråta…

Då skulle han ha sett mig den där juldagen 2002. Eller kanske 2003. När jag var sönderblonderad och dansade loss tillsammans med en orangeklädd arm. Vilken stor mun. Och så öppen! Roligt hade jag i alla fall.

Inatt hade jag en kort kris. I ungefär 10 minuter kändes det jättejobbigt att fylla 29. Sen blev jag mig själv igen. Nu njuter jag av min födelsedag i fulla drag. Äter praliner (som jag fått av mig själv i present) dricker kaffe och ser fram emot att få dricka vin ikväll.

Yeah yeah, wow wow

Yeah yeah, wow wow

Annonser