Ibland tycker jag så himla synd om Helmer. Han vill så mycket, men får inte göra nånting.

Han får tag på en rolig leksak (en tom brödpåse) – och mamma tar den ifrån honom.

Han hittar en annan rolig leksak (en påse full med överblivna tygbitar från mammas sömnadsprojekt) – och mamma tar den ifrån honom.

Han hittar ytterligare en spännande leksak! (bandet till pappas kamera). Som mamma tar ifrån honom.

Idag tänkte jag att han skulle få behålla åtminstone en leksak. Dessutom ville jag visa honom att han är en stor och duktig människa, som kan själv, så att han inte ska känna sig hämmad och förtryckt…

Så när det var matdags tog jag hand om den långa skeden och han fick en egen, lite mindre sked, att äta med. Det var inte överdrivet mycket som hamnade i munnen, men oj så nöjd han verkade med sin måltid – och med sin egen insats!

Annonser