Det sägs att Valborg är en av årets största suparhögtider. Tja, vad 17 vet jag? Hittills idag har jag bevistat ett styck utomordentligt tråkig föreläsning om föda och hälsa. Dessutom har jag tagit en rejäl tupplur, lagat korvstroganoff till ett halvt skyttekompani (nästan i alla fall…) och dammsugit balkongen. Det sistnämnda behövdes sannerligen, eftersom vår inneboende som flyttade ut igår hade lämnat stora högar med rester efter sig! Jodå, nu har till och med Fjant/Tönt-familjen gjort sig av med sin julgran! Julle, eller Julius som granen egentligen hette, lämnade absurda högar med barr efter sig, vilket kanske inte var så konstigt med tanke på att han inte fått vatten sedan i januari nån gång…

Nåja. Förr i tiden firade jag minsann mer rafflande än i år.

2004 till exempel:
Eftersom valborg hemma i Limpan inte är nån höjdare satte jag mig på tåget och hamnade i Uppsala, där det flödar mer av champagne än hembränt. Och så kan man, som jag, ha turen att äta frysta köttbullar som man kan låtsas är köttglass. Och hamna på en konstig fest, med massor av mat och efterätter, samt ett par medelålders estniska kvinnor som botar migrän med whiskey och dansar som dårar. ”
(Ur dagboken på Lunarstorm)

Även 2002 tillbringades Valborg i Uppsala:
Morgondagen – även kallad valborgsmässoafton – började tidigt. Allting är visserligen relativt, men jag tyckte att det kändes rätt tidigt när sängen lämnades vid åtta-tiden. När champagnen korkades upp i en park nån timme senare kändes det dock inte alls tidigt, bara festligt!
. . .
sällskapet bestod av något som man om man vill skulle kunna tolka som psykotiska djurvänner. Det var väl inte riktigt bara brödsmulor som fåglarna fick kastade till sig… (Ska även nämnas att vindruvor, salladsblad och annat smått och gott inte bara kastades på fåglarna utan även på delar av sällskapet…)”
(Också det ur Lunardagboken. Om jag inte minns fel var det bl.a munkar som vi bjöd fåglarna på.)

2001 vet jag inte riktigt var jag var. Antagligen i kollektivet i gettot.
Skojigt värre hade jag igår. Vi hade kalas, och det är ju alltid skojigt! Visserligen hade jag kunnat hoppa över åtminstone en av de blå shotsen, men annars så kändes det inte som att något var särskilt överflödigt. Eller jo, telefonsamtalen, och så ostorgien när festen led mot sitt slut…
(Klippt från min dagbok på nätet, som jag skrev mellan 1998 och 2002.)

Nu ska jag nog ta och vara lite vuxen och fixa till en potatisgratäng. Tänk om jag bara finge ett glas rött till. Mmm…

Annonser