Än en gång har jag misslyckats gravt med att lyckas komma i säng i tid.

Igår var jag ju faktiskt tvungen att prata i telefon, spela idiotspel och titta på Elake kockens program som inte alls heter så men jag vet inte riktigt hur han stavar sitt efternamn… Och helt plötsligt var klockan jättemycket och jag hade ännu inte läst ut den bok som skulle examineras idag.

Mina anteckningar blev konstigare och konstigare (och följaktligen (eller följDaktligen som folk brukar vilja stava det) svårare och svårare för mig att tyda idag) ju mer klockan blev, men på ren envishet och vilja lyckades jag bli klar med hela boken innan klockan var två. (01:56, närmare bestämt.)

Fy fasiken vad svårt det var att komma upp i morse! Det enda som höll mig från att somna om var tanken på den skriftliga uppgift som måste lämnas in om man inte deltar.

Jag körde den klassiska gamla taktiken i muntliga sammanhang – om jag kunde något så såg jag till att få ur mig det fort som sjutton (för att ha pratat först nån gång), och om jag kände mig mindre bevandrad i någon fråga såg jag till att ändå flika in någon klok liten kommentar här och där, när de andra pratade. Ett ganska fult, men praktiskt, sätt att verka smart och påläst!

Nu är det alltså ”bara” en uppsats, en mindre skriftlig redovisning av den bok vi pratade om idag, en muntlig vfu-diskussion och en omtenta kvar. Sen är den här kursen över! Just det …jag glömde visst vfu’n*. Det är lätt att göra det när den bara håller på i åtta dagar.


*VFU = verksamhetsförlagd utbildning = praktik

Annonser