Jag är verkligen en sucker för fjantiga, poänglösa spel.

Tyvärr kommer jag inte ihåg vad det var jag spelade på macen som mamman brukade låna med hem från jobbet, nån gång runt 1988. Men jag är helt överygad om att det inte direkt var något snille-spel. (Mer troligt nånting i stil med Pong, eller så…)

Så småningom fick vi en rolig dator hemma. En som man kunde lägga patiens på! Det var stora grejer. Och jag var såklart besatt av patiensen.

För några år sedan började ett flipperspel följa med windows. Och jag flipprade glatt.

Mitt senaste beroende är dels en patiens med porrfilmsmusik, dels ett ”detektivspel”, som väl kan sägas gå ut på att hitta siffror som är dolda i en bild. Apsvårt och jättetrist. Ändå sitter jag som klistrad.

Annonser