Det känns som att jag inte har så mycket att skriva om för tillfället det för tillfället finns så mycket att skriva om att jag inte riktigt vet hur, eller var, jag ska börja. Jag har alldeles för lite att göra i skolan, och som vanligt när jag har för mycket fritid börjar jag så smått balla ur. Hur lite jag än har att göra gör jag alltid mindre. Samtidigt tycker jag extremt illa om mig själv för att jag är så förbaskat lat.

Tills jag vet hur jag ska styra fingrarna för att, med hjälp av tangenterna, få till de rätta orden tänkte jag underhålla med en lista. Jag är inte särskilt kategorisk av mig, så någon av de här punkterna kommer jag säkerligen få äta upp någon gång i framtiden…

8 saker jag inte tänker ge en chans:

1. Lever. Jag brukar inte vara den som är den när det gäller mat. Jag har till och med lärt mig äta vedervärdiga mögelostar (vita! så lågt som till blå- och grönmögel har jag ännu inte sjunkit) för att kunna vara artig. Men lever?! Sött, snuskigt äckelsnusk! Jag har fått för mig att stekt bajskorv smakar precis som lever. Det tänker jag inte heller prova.

2. Högskoleprovet. Det har liksom aldrig blivit av förr, och nu känns det väl sent. Plus att jag är livrädd att skriva det med skitresultat. Som kommer vara offentliga. Som mina (blivande) elever kommer nos rätt på.

3. Äga båt. Behöver det ens kommenteras? Visst, jag kan väl stå ut med att åka om jag måste någon gång. (När jag hälsar på kompisar i skärgården vart sjuttifemte år sisådär.) Och färja åker jag gärna. Men köpa en båt? En stor, dyr båt som man typ kan få en villa eller hur mycket smågodis som helst för? Nej tack!*

4. Tatuera huvudet. Jag gillar verkligen tatueringar, men de får allt snällt befinna sig där de inte syns alltför mycket om jag inte vill det själv.

5. Bo på landet. Sommarstugor får gärna ligga på landet. Bo ska man göra i stan, eller i alla fall där bussarna stannar oftare än fem gånger om dagen!

6. Banta med mirakelkurer. Jovisst, jag behöver bli av med ganska många bilringar, men fan heller att jag skulle få för mig att gå på ananasdiet eller äta kålsoppa sju veckor i streck för det! Ordet banta (och diet) är fult och 80-taligt och pekar för mig bara på äckliga osunda ideal!

7. Dans (i organiserad form). Andra får dansa på precis hur mycket de vill, men låt mig slippa. Jag kan visst tycka om att skutta runt, både med och utan sjuttielva promille, men när man gör det ”för att det är så härligt” får jag rysningar. Minst chans att jag skulle ge en chans är afrikansk dans. Bredhöftade, hennafärgade, kulturtanter med stora silversmycken och färggranna tältkläder som ska känna sin inre puls. Det får de göra utan mig!

8. Fotboll. Det är tråkigt på TV. Det är tråkigt i verkligheten. Folk som är intresserade av det har en tendens att prata om det, även om de vet att jag är lika lite intresserad av det som de är om statistiken över hur min avföring såg ut i januari 1993. (Tyvärr (?) finns ingen sån statistik, men den skulle troligtvis vara mycket mer intressant än vilka fotbollsresultat som helst.) Om jag vore religiös skulle jag be om att mina framtida barn ska vara helt ointresserade av fotboll. Fy vilken mardröm att va tvungen att bli fotbollsmamma!

* Jag är visserligen delägare i en kanot – tillsammans med mina syskon – men det räknas inte riktigt…

Annonser