Igår morse, dvs samma dag som jag läste Strindbergs minst sagt förvirrande Ett drömspel, som utnyttjar drömmens befrielse från gränser i sitt berättande, drömde jag värsta skumma drömmen. Ironiskt nog kommer jag nästan aldrig ihåg drömmar, men den här var både tydlig och absurd.

Jag hade nämligen fått tid för min handledsoperation, men inte i Karlstad utan i Köping! Eftersom jag aldrig varit där förut så ville jag rekognocera lite innan operationen och bestämde mig för att dit. (Ta en promenad alltså, på drygt 17 mil…) Som tur var har ju TV4-mupparna målat en skylt, så jag hade inga problem att hitta dit. Men när jag väl var framme blev det lite knepigare. Jag hade helt enkelt ingen aning om vart jag skulle! Plötsligt var jag på ett torg och det var lördagkväll och massor med människor ute.

Av någon anledning vågade jag inte fråga folk på torget om vägen, så jag gick in i en Pressbyrå, som var inredd precis som ett kebabställe i Linköping… Trängseln därinne var enorm – eftersom alla (fulla människor) ville köpa varmkorv. Som tur var kunde jag fråga två 10-åriga (!) flickor om vägen, som de började förklara … plötsligt stod vi vid en industriområdeskarta och flickorna pekade ut vägen till sjukhuset!

Där bytte drömmen spår och jag satt istället och läste Bejjes blogg. Hon inleddde med att skriva hur lycklig hon var över att testet hade visat två streck. Det fortsatte i samma stil och uttryckte hennes stora glädje att vara gravid! Jag tyckte att det hela var väldigt skumt. Så småningom visade det sig dock att hon egentligen bara skrev en betraktelse över hur hon hade känt sig då hon upptäckte att hon var gravid första gången, och att hela texten var en hyllning till sonen som fyllde år!

Där vaknade jag tack och lov!

Så Strindberg är inte den enda som kan skriva om märkliga drömmar, även om det här kanske inte var lika djupt som hans texter…

Annonser