Åh.

Vad glad jag blir över att jag just precis idag kom ihåg det.

Hur länge som helst har jag tänkt att jag borde ju faktiskt.

Söka upp den här låten alltså.

Jag blir så lycklig och behaglig i hela kroppen så att tårarna bara sprutar.

(Ja, ja är helt klart labil…)

Kan ju ha med dr Greene’s vackra dödsscen i Cityakuten att göra också. Kommer ihåg att jag såg den och käkade frukost strax före fem på morgonen på den tiden jag jobbade i bageriet. Min gröt saltades av tårar den morgonen…


PS Jag tror att jag faktiskt lyckats få länken att öppnas i ett nytt fönster den här gången!

Annonser