Häpp!

Så har det varit tyst från Barbafjants håll ett tag. Och som vanligt beror det på att jag faktiskt har haft ett liv. Varit ute i verkligheten lite grann helt enkelt.

(Dessutom är mammas tangentbord rätt jobbigt att skriva på…)

I vanliga fall brukar jag klara skrivandet rätt hyfsat utan att titta på tangenterna, men här går ju inte det! Jag vet inte om det har att göra med att tangentbordet är trådlöst, men det är i alla fall rätt litet. Som det brukar se ut på en lap-top, typ. Med alla knapparna väldigt nära varandra.

Nog om tangentproblem.

De senaste dagarna har nästan varit för bra.

Har varit på vift i hemstaden med Barbatönt. Sett caféer, gamla jobb, ställen där jag bott, gamla skolan. Träffat kompisar. Och pussats! Och älsklingen fick äntligen se det mer än legendariska Platen’s. Det var lite konstigt att vara där och knappt känna nån (förutom att jag kände igen personalen…) men samtidigt så har man ju (nästan) aldrig tråkigt där… Särskilt inte när det är halva priset i baren, så att en öl kostar 22 kronor…

Något som man ska va glad över är om man lyckas få tag på ett sommarjobb. Det är faktiskt rätt svårt att få det. Så jag borde ju va jätteglad över att Töntis har ett. Och det är jag också. Men. Måste han börja så tidigt?! Ja, det måste han ju… Det är väl bara på mitt jobb som de är koko och låter vikarierna gå sysslolösa tills det nästan är juli… Så igår kom den hemska dagen när vi gick till tåget tillsammans och jag lufsade därifrån alldeles ensam.

Nu är det hela två veckor tills vi ses igen. Två väldigt lååånga veckor.

Var lite bakis och klen igår, men klarade iaf att hoppa upp på cykeln, som tog mig ända hem till Bejje. Där vankades det grill och sangria och Kjell Höglund i högtalarna. En attans mysig kväll blev det! Dessutom fick jag ju samtal från sötisen som hade kommit hem ordentligt…

Idag står inte mycket alls på schemat. Och det är attans skönt! Ska nog ta en liten vända på stan, men annars blir det nog inget vettigt gjort.

Nä. Nu ska jag läsa tidningen i ”sängen”. (Läs: den tre centimeter smala bäddsoffan.) Lite kul att vara hemma, för när jag läser familjesidorna i tidningen är det nästan alltid nån jag känner som har fått barn eller gift sig eller kanske dött. Så vi får väl se hur det ser ut idag.

Annonser